one week to go

Livet innan Australien ... 2015-01-25 - 21:44:18
Om en vecka har jag sagt hejdå till min familj och mina vänner. Om en vecka sitter jag på planet som tar mig till andra sidan jorden. Om en vecka har jag lämnat en del av mig bakom. Om en vecka börjar mitt nya liv. Om en vecka börjar ett fantastiskt äventyr.
Är så nervös, rädd och ovetandes men samtidigt så glad, nyfiken, förväntansfull och spänd på det som kommer.
 
 Senaste tiden har jag njutit av min ledighet. Har ändå jobbat för det mesta sen 2012 så varit rätt skönt att vara ledig hela januari. Har väl dock krypit lite på väggarna och hunnit tänka på allt för mycket saker, väldigt onödiga saker. Med en vecka kvar så kryper det i kroppen. Har hunnit med ändå rätt mycket den här sista månaden. Åkte till Göteborg förra helgen och sa hejdå till fina vänner med god mat, drinkar och dans långt in på småtimmarna. Fikat och shoppat en hel del, kanske lite för mycket för mitt eget bästa. I fredags träffade jag mina favoriter med god mat, mys, skratt och utgång. I lördags så kom en del av släkten hem hit så åt vi ännu mer mat och umgicks. Idag åkte vi till min gammelfarmor och fikade där och sa hejdå. Har blivit en del hejdå sagt nu. Känns lite jobbigt att säga hejdå men det är ju av en bra anledning. Har bara njutit denna månaden av allt, till och med av att köra bil. 
 
Den veckan som återstår innan avfärd ska jag bara umgås med familj och vänner. Packa, packa, packa. Vet inte hur jag ska få plats med allt, det på bilden är bara en bråkdel av det som ska med. Jag ska även åka en sväng till ullared. Säga lite mer hejdå till nära och kära. Antaglien få panik och packa om och packa om. Få lite ångest och breakdowns på det. Men det är det värt.
 
 
 
 
 

Fjärde januari

Livet innan Australien ... 2015-01-04 - 16:13:47
Sitter i Bus4Yous sköna skinnsäten hem från Linköping just nu. Har haft en jättebra helg uppe hos Elin, åkte upp dit för att säga hejdå innan jag sticker. Så det blev en kväll med mycket skratt och drinkar. Guld värt, det är stunder som dessa man inte glömmer bort och som gör att jag blir så pepp på livet. 

Idag är det fyra veckor kvar till jag åker, 28 dagar kvar i Sverige. Det har gått så fort? Det känns som det nyss var augusti och jag ansökte och här sitter jag nu på bussen och tänker över livet och planerar vad jag ska göra och fixa innan jag åker. Jag har det mesta klart men finns en och annan sak kvar på min "göralista" innan avfärd. 
   Det är väldigt mycket blandade känslor nu fast ändå så vet jag inte riktigt hur det känns. Alla frågar hela tiden "hur känns det?" och jag kan inte svara. Som jag säkert skrivit innan så har jag inte riktigt smält allt än tror men det kommer nog lagom tills jag åker och kommer sitta där på Landvetter och lipa som ett barn när resten av min familj åker hem tillsammans. Jag är så otroligt glad att jag ska göra detta, att jag tog steget. Utan att ta chanser kommer man inte lika långt. Man måste våga chansa och ta ett beslut att ändra livet och jag är så stolt över mig själv.